fredag 8 april 2011

Telefonsvarare.

Jodå..alla har vi väl en, i mobiltelefonen, hemtelefonen....allt för att folk ska kunna meddela sig det de vill ha sagt så att de kan släppa det och gå vidare.
Kruxet är ju att man måste kolla sin "svarare" emellanåt...undertecknad är inte bra på det, har ingen alls i mobilen längre...hemtelefonen kollade jag senast i förra månaden som var Mars: Du har ett nytt meddelande, för att lyssna på dina meddelanden, tryck ett...hupps..trycker "ett" : Meddelande lämnat den 31/12...

Nån som ringt fel tror jag, Gott nytt år sa fanskapet, kände inte igen rösten alls.
Gott nytt år själv sa jag i luren och funderade på om jag skulle slänga hela telefonen ut genom fönstret.
Undrar om man kan ta bort den svararen?
Svarar jag inte...RING SENARE...svårare är det ju inte...så det så.

Minns min första telefonsvarare i början av 90-talet nån gång som jag köpte till min hemtelefon..två sådana där små kasettband, ett för inkommande och ett för mitt svarsmeddelande.
Satt där lite småpackad första kvällen och fixade ett svarsmeddelande..det var inte rumsrent..inte ett dugg, lyssnade av ett meddelande på morgonen där som inkommit på kvällen, (däckade på soffan efter för mycket intagande av alkoholhaltig dryck typ hembränt), hörde farsan be mig byta meddelande av hänsyn till min gamla mormor som kanske kunde ringa...!

Behövde aldrig byta meddelande...maskinen gav upp sin sista suck redan andra kvällen...kvittot hade jag tappat bort....så kan det gå... ;)

Nä, nu är det helg...ha de gött! :)

4 kommentarer:

Nina Lindh sa...

Nä, har ingen telefonsvarare. Det sägs ju i alla fall inget där... man hör bara suckar och att luren läggs på. Så, ingen telefonsvarare. Man får ringa om ifall jag inte svarar. Enkelt.

Snejky sa...

Själv har jag ingen stationär tele lämgre, kostade bara en massa onödiga pengar eftersom man nästan aldrig ringde på den. Räkningen var typ på 25 kr, de man ringt för, resterande var fasta avgifter. Sen har vi ju mobilen dårå...hmmm, alla tycks tycka att bara för att man har mobil ska man ALLTID vara tillgänglig....Hmmmm, men....det är inte jag...
Ha e go resterande söndag du & Mrs...
Kramen

Lennart sa...

Jag köpte min första telefonsvarare i slutet på 80-talet. Tror även det var någon gång då jag samtidigt även satte in en telefon i badrummet där jag bodde. Fast jag är lite telefonskadad. I tonåren samlade jag på telefoner, jag kan inte heller stänga av mina mobiler, de är på dygnet runt och jag känner att jag måste svara efter andra eller tredje signalen annars är jag oartig. En annan skum sak är att varje gång jag sätter mig vid ratten i en bil känner jag tvånget att ringa någon. En gång i 20-årsåldern åkte jag i en bil som passagerare. Plötsligt ringde det i telefonen som var monterad på instrumentbrädan och tillhörde personen som körde, jag ryckte till, slet tag i luren och svarade!

Cina sa...

Gillar inte telefonsvarare... Känns lite stressande att man alltid ska var tillgänglig till o med när man inte är där.

Ibland är det så skönt att bara kunna stänga av mobil och dator och bara njuta av dagen.
Vara lite självisk..

Ha det gott vännen