En måndag, jag undrar över folk som säger sig vakna med ett leende på läpparna varje morgon, det måste väl vara en myt?
Satta mig på bäddkanten i morse, rev mig förtvivlat i huvudet och hoppades på att det trots allt var söndagsmorgon, det sprack.
Men det fick bli en obligatorisk kopp kaffe med macka och sen kändes det ganska ok, men ett leende på läpparna?
Nä du. ;)
Stapplade ner till bussen och började min färd mot skolan, bytte till vagnen och efter en kort promenad var jag framme.
Inte fullt så halt ner till skolan, tacksamt, är ju en och annan som drattat på ändan där sedan vintern anlände på nytt.
Som genom ett mirakel löpte dagen på riktigt bra och plötsligt var det dags att återvända hemåt.
Nu väntar en skön kväll framför min tv i min mancave, Hem till byn står på schemat denna gång.
Ha det fint alla. 😍