Sitter och väntar på att min post som ligger gömd nånstans där inne i vår kongolesiska brevbärares tjänstefordon ska anländaJo, inte lätt alltid minsan, hörde honom muttra nåt när han trampade runt på gården där...stackars sate!
Förr eller senare når han väl fram till sitt mål, dvs vår brevlåda här uppe på femte våningen!
Två timmar försenat, men va sjuttan, vi FÅR posten i alla fall.
Ytterligare en vardagshjälte i vår trista vardag som egentligen skulle ha medalj för att han inte helt enkelt kör sitt tjänstefordon i sjön innan han går hem och skiter i detta!
Sugen på Pizza är man också minsan.
Här låg förr i tiden en korvmoj, jo, problemet var bara att de inte visste vad korv var för nåt, de sålde istället sånt där man stoppar i pipa och röker...och då talar vi inte tobak. ;)
Men det var många år sedan, på den gamla goda tiden som min gamle kompis med det indianska namnet " Han som svävar över marken" sa en gång.
Men numera är ordningen återställd, ett ganska bra plejs med hyfsade pizzor, dessutom en förbannat trevlig personal.
Speciellt ägaren.....jösses vilken "nice" människa det är...har fått höra några historier om hur han hade det i sitt hemland för många herrans år sedan.
Kan bara konstatera att vi har det jäddrans bra här i sverige
På återseende!
3 kommentarer:
Ojoj, det finns många vardagshjältar..
På tal om korvmojjar. Kommer ihåg den som ligger lite snett nedanför Folkets bio. ( e uppvuxen där) Såg sist jag var hemma & strosade runt i mina gamla kvarter att den har fått sig ett ansiktslyft...Nu kan man till & me stå inne & äta...
Attans oxå, nu blir man nostalgisk..
Önskar dig en kanonhelg..
Kramen....
Som 20-åring jobbade jag några månader som brevbärare i Örebrotrakten. Det var trevligt på hösten men inte under vintern. Gå upp 4 på morgonen, sortera en massa i rätt ordning, packa cykeln och så trampa iväg. Fortfarande något sovande... Visst, frisk luft var väl OK men inte att jag var ute innan plogen. En gång halvvägs på rutten gick styret av. Högra delen bara lossnade tvärt av så jag hade bara vänster handtag att styra med! Attans vad tungt det gick då, och vad svettig jag blev den dan.
Nästa gång jag råkar befinna mig i dina trakter ska stanna bilen mitt på vägen, tuta, kliva ur och vifta högt med armarna i luften så du kan se mig och komma ut och hälsa. Bodde på Siriusgatan några år. Trevlig helg.
Lennart: Bättre att ringa om du är i området tror jag, står det nån flane mitt i vägen och viftar med armarna så ringer jag nog insatsstyrkan! ;)
Siriusgatan ja, där har de ett ganska så nice lidl numera!
De har rustat upp det området lite faktiskt
Skicka en kommentar