Jävla Torsten.

Underliga drömmar man kan vakna upp ur på morgonkvisten...ja jösses, talade Torsten flinck tillrätta ju de sista minutrarna denna morgonen innan jag vaknade till av att kaffet serverades vid bordet...och han tycktes lyssna också...det ni ;)
Herrejäddrar vilka konstiga drömmar man kan ha.

Men hur som helst...nu är det Söndag och i köket puttrar bryggaren....ett ögonblick..............så ja..nu är jag tillbaka.
Jo..en kopp kaffe är ju aldrig fel.

Att tala en missbrukare tillrätta?
Nja...det får missbrukaren nog göra själv, missbrukaren brukar veta hur det ligger till men förtränger det..ger en massa andra människor råd om hur de ska leva sina liv istället...mycket enklare..så slipper man ta tag i sina egna problem.
Ungefär som att punda en hel natt och på morgonkvisten svänga förbi en nattöppen bensinstation för att inköpa en morotsjuice och känna att man lever ett sunt leverne och har ett så bra liv som bara är möjligt.

Jo...jag vet en del om sånt....fast jag gillade inte morotsjuice ;)

Nä fan...8 år firar jag nu utan dessa substanser i kroppen som likt en kula i ett flipperspel far lite hur som helst i hjärnan för att sedan bli "tilt" och det är slut för denna gång.

Saknar naturligtvis några av drogerna...det hör till...men det långsiktiga slutresultatet som uppstår efter en tids nyttjande av dessa droger gör att jag skiter i det...inte värt det...livet är för gott för att kastas bort på sån skit.

Brukar inte skriva så mycket om sådant här på denna blogg...har avverkat ämnet på två andra numera nedlagda bloggar..jag är klar med detta...men ibland så...nån enstaka gång...som denna morgon.

Jävla Torsten va? ;)


Ha så fint därute...det har jag..här inne :)

Tillfrisknande.

Är för närvarande en passiv iaktagare till en människas resa från misär till nykterhet.

Har stått där så många ggr och sett folk leva i skiten med sina droger, plötsligt ser man dom inte på nån månad eller två och plötsligt står de där, rena och hela kläder, en blick som säger allt, de har tagit tag i sin livssituation.

Den är så skön den känslan, "det är aldrig försent-känslan", trots att man inom sig gett upp hoppet om den eller den killen/tjejen så står de där..drogfria och resten av livet som ett oskrivet blad.

Men man vet ju att de har en lång väg att gå, det riktiga arbetet börjar ju när man åter ska ut i samhället på sina kanske skakiga ben.
Man måste åter lära sig det sociala spelet som finns därute bland "vanliga" människor, det tar tid..och i början stämplar man lätt sig själv, som om man har en stämpel i pannan där det står allt om ens bakgrund för alla att se.
Men det går över.....bara att hålla ut...det går över.

Trevlig helg på er.

Nordstan del 2.

Andra delen igår om vårt Nordstan här i GBG.

Oj oj va deppig jag blev...fan...dessa trasiga människor utanför samhällets ramar som faller sönder mer och mer.
Hemlöshet, missbruk...ja..fan..!

Ibland önskar jag att jag inte gett mig in på att arbeta ideéllt med dessa människor,för då hade jag kanske kunnat stänga av, låtsas att det inte existerar, fokusera på mitt eget liv och leva i tron att alla har det lika bra som jag.

Men nu gjorde jag ju valet en gång i tiden att ge lite av mig själv, flera av dem jag såg där har jag serverat mat, gett dem kläder när de behövt, skor.
Jag har "socialiserat" med dem, pratat om allt möjligt, deras liv, mitt liv...har varit väldigt nära dem!

Nånstans har jag velat göra en "skillnad" i deras liv, fast det blev de som blev en "skillnad" i mitt liv, de väckte upp mig, lärde mig om hur jävla lätt det är att det går åt helvete med allt när man minst anar det.
Jag trodde det bara handlade om missbruk...så var det inte.
De lärde mig hur man blir en "överlevare" trots att allt är åt helvete.
Är tacksam för denna lärdom.

Ha de fint därute mina läsare, ta vara på livet, ta hand om er...!

See ya.

Ny bild...samma tröja.

Jodå...hoodtröjan jag köpte i januari 2007 hänger med ännu...snart dags att köpa en ny kanske?......äh....den är snygg ännu ju ;) (Precis som jag)

Helgen är på väg att försvinna runt hörnet...attans...jag som hade så mycket att göra...två dagar är för lite...speciellt när man inte har fått ens två veckors sammanhängande ledighet denna sommar...

(Må min anordnare få kortare armar och klåda i skrevet) haha.

Skit samma...träffat en snubbe några ggr på vagnen sista veckan...han är kvar på "gamla stället" jag avslutade i juni...där fortgår allt sin gilla gång...ja..de hade tom två veckors semester.....vilka svin va? ;)

Saknar faktiskt grabbarna där lite...mycket humor där....saknar dock inte organisationen...så är det, de gör ju en bra grej de där inom stadsmissionen, men måste de "parasitera" på samhället så mycket?
Räcker det inte med volontärer??

Det är väl bara jag som känner mig utnyttjad antar jag......all heder åt stadsmissionen Göteborg...de har hjälpt många av mina olycksbröder inom missbruket...!

(Fast detta med fas3 borde de sluta använda sig av...som så många andra organisationer över huvud taget)

Häpp...nu ska jag ner o handla lite käk...ekar lite i kylen tyckte jag i morse när jag öppnade, jo....så får det bli!

Ha de bäst!