När jag var liten.

 Som liten knodd hade vi ju många sammankomster i form av födelsedagskalas mm, alla tillfällen för att kunna träffas och umgås togs tillvara och många gäster blev det då vi var många familjer som umgicks. En gammal släkting där tyckte jag var lite underlig minns jag, han missade inte en nyhetssändning vare sig på tv eller radio, det var det jag tyckte var så underligt.

Idag är jag likadan, nu med tillgång till nyheter i min ficka i form av min mobiltelefon, jag matar mig själv med nyheter hela tiden, precis som den där gamla släktingen för så längesedan, en fin gammal man var det....lika underlig som jag själv idag på den fronten ;)

Javisst var man söt, men som jag ju skrivit tidigare, troligen med samma bild, så gick det över med åren. Där låg man ju och lät sig fotograferas med sitt charmigaste leende på den tiden, var säkert en fin tid som min övriga barndom som finns i mitt minne. Tänk om man kunnat se in i framtiden då och vetat hur allt skulle utkristallisera sig, nog lika bra att man inte kan se in i framtiden utan bara ana varthän det kan vara på väg...ser ju fram emot en fin ålderdom här men vem vet? 

Speciellt bra ekonomiskt lär man väl inte få det, bäst att spara så mycket man kan tills det blir dags.

På återseende.